mobil_topp

Hej på dig. Du har kommit till Bosse Hultén egen hemsida. Här sparas det texter, bilder, recept och annat som man behöver hålla ordning på. Fungerar lite som min egen spargömma med andra ord. Men eftersom jag tycker det är kul att slänga ut texter och en del tyckande också - men ojämna mellanrum så hamnar det just här. Egentligen inte så ambitiöst tänk utan mer för mig själv - som sagt men du är välkommen att också ta del. Längst ned på den här sidan finns en länk om du vill skriva något.
 

Större bilder
Vill man ha bilderna på den här sidan i ett större format - ja då är det bara att klicka på bilderna och vips så är de lättare att se på. Magiskt helt enkelt.

Det här började.....

.....egentligen en dag i oktober 2013. Ja kanske faktiskt långt tidigare. Jag har ett behov av snacka och skriva helt enkelt och jag uttrycker det genom att formulera mig på diverse nischade websidor men till slut så måste jag också få skriva en del annat.

Därför började jag formulera en del texter på Facebook, texter som under tiden också landade här. Efter ett tag så fanns inte texterna så frekvent på Facebook utan hamnade bara länkade hit.
Där är vi just nu.

Varför finns allt det andra här också? Ja den frågan är berättigad. Men det fungerar som min egen länkportal på nätet. Jag vill hålla koll på det jag har gjort. Tycker du inte det är intressant.... - då är det helt OK.

Texter år 2019
(Vill du skriva en kommentar om texterna - så kan du göra det längst ned på sidan)

Texter från åren 2013-2018 och annat i text/snackeväg - kan du nå via länkarna ovan.

2019-11-09 Idag för 30 år sedan 
Idag för 30 år sedan föll Berlinmuren. Den dagen och dagarna efteråt – var dagar som berörde. Muren hade under hela vår uppväxt varit en symbol. En symbol för "att inte tillåta och att inte lita på". Muren snickrades till 1961 och den där dagen i november 1989 när den föll hade jag nöjet att vara på plats i Tyskland. En bra bit från gränsen, i Köln men det hade ingen betydelse. Festen spred sig över hela landet och inom 24 timmar anlände släktningar till hotellägarna där vi bodde och snart var allt igång. Fritt blås, fest, tårar och många skratt. Att få vara en del av - detta var stort. Det blev en sådan dag som man minns som en av de där dagarna där man kommer ihåg var man var, vid en speciell händelse. Kennedymordet. Estoniaförlisningen och ett antal till. Men den här gången var den enbart förknippad med glädje.
Under uppväxten som simmare och senare också som tränare besökte jag DDR 15–18 gånger och med tanke på hur det var då och hur det blev efter 1989 så har denna händelse etsat sig starkt i minnet. Allt blev inte bra direkt. Murens fall innebar inte att allt blev en omvänd hand. Det har varit en lång resa för alla från de östliga delarna av Tyskland men känslan den där dagen - den var det verkligen inte fel på. Ett foto av en pryl från DDR som jag bytt till mig en gång får illustrera denna text. En dag att minnas och att glädjas över.
2019-10-21 Nostalgi i Stockholm

Under helgen har jag varit och arbetat ute vid Värtahamnen i Stockholm. I Discovery Channels nya TV-hus beläget på Gärdet. Längst bort vid Kampemenstbadet. Området var under studietiden på GIH mina hoods i stan. Jag bodde på Öregrundsgatan 8 under två år. Hyrde i andra hand av salig Ann Catrin Horn. En lägenhet som betingade en kostnad av 212 kronor i månaden. Ett rum och kokvrå. Fullt möblerad och fylld med livsmedel i basvaruform. Kundse det vara bättre? Icke. Det vara bara att släpa med sig kläder, en yucca-palm och en näve Hoola Bandoola plattor. Sedan fungerade livet.

På andra sidan av gatan där jag bodde låg en ICA-affär. Då kallade Ica Rödkubben den gången. Idag uppgraderad till ICA Gärdet. Ett besök gjordes under helgen och lite av att känslan  att "tiden stått stilla"  hos ICA infann sig.
Jag vill minnas att jag bodde på sjätte våningen i det där punkthuset. Men det kan vara fel. Starkt är i alla fall minnet om att mitt emot mig i trappan bodde en kvinna i 50-plus åldern som jag aldrig glömmer. Hon tog hissen samtidigt med mig många morrnar - exakt 07.48. Som god granne hälsade jag alltid. Hon besvarade aldrig min hälsning. Ett starkt minne av storstaden. Efteråt undrar jag om det var något fel på henne? Nedsatt hörsel, svårt med min dialekt eller något annat.
Mestadels så cyklade man til skolan på Lidingövägen men ganska ofta tog jag istället bussen. Buss nr 1. Denna buss verkade ha samma sträckning idag som då. Kollade det när jag skulle åka till Centralen - för att ta tåget hem till Malmö idag.
Tåg ja. Flygskammen har brett ut sig. Överfullt på X2000 till Malmö. Tågen nuförtiden är bättre än den där gången på 70-talet när man pendlade till Stockholm. Men visst hade det varit dags att uppdatera jusr X2000. Höghastighetståg värt namnet hade kunnat vara politiskt korrekt i dessa dagar. Men det tar väl lika lång tid att  fundera ut som det tar att bygga tre filer på E6:an mellan Malmö och Helsingborg!
Men Gärdet har utvecklats en del sedan dagarna på GIH. Förtätningen är uppenbar och många nya kåkar har skjutit i höjden. I utvecklingen räknar jag dock inte alla elskotrar som ligger som sopor längst gatorna. Men snart händer det saker med dem också.
Just den där mäktiga känslan att befinna sig på en plats som det var länge sedan man besökte är mäktig. Gärdet och dess omgivningar var vardagsmat en gång. Idag är det något annat. Ett stort och bra minne. Jag lyckades dock inte ryckas med springet i Tbanan. Det har man vuxit ifrån.....
2019-09-26
Axel Hultman – en mångsysslare som föddes för 150 år sedan - just idag


Han blev den förste någonsin i svensk idrott som kunde kallas sig svensk mästare. Idrotten han segrade i var simning.
Han skrev landets mest välkända hejarramsa och han var dessutom en firad teater- och filmskådespelare.
Hans namn var Axel Hultman


Den 26 september 1869 såg han dagens ljus. En av de märkligaste människor som uppenbarat sig i idrottsvärlden i Sverige. Idag helt okänd men han var på många sätt en riktigt intressant person. Den 26 september så är det också exakt på dagen 150 år sedan denne märklige gosse såg dagens ljus.

Han föddes på Prästgårdsgatan 3, Maria Församling i Stockholm. Fasigheten där han såg dagens ljus kallades den ”Ehlerska huset”. Efter Hultman dagar i huset – blev det uppköpt av konstnären Christian Eriksson och släkten Eriksson har funnits i det sk. ”Konstnärshuset på Maria Prästgårsdgata” i tre generationer sedan dess.  Denna fastighet har sin egen historia med ett gårdshus från 1600-talet och med bakgård som rymmer en sällan skådad idyll. Där skapades en oas av ovan nämnde Eriksson och Ragnar Östberg (stadshusarkitekten) - en skulpturpark som fortfarande står kvar.  Men allt detta är som det brukar heta en helt annan historia.

Axel Hultman kom tidigt att bli en allätare i idrott. Han tävlade gärna på kälke. Det som idag skulle betecknas som rodel.  Gärna i omgivningarna på Söder i Stockholm men också på senare dagar i Åre. Helst i mixedklasser. Han kvinnliga partner var då Ester Blenda Nordström (aktuell i Augustbelönad bok och utställning på Skarhults slott - benämnd som Sverige första riktigt grävande kvinnliga journalist)
Skridskor var en annan idrott som han med glädje omhuldade. Han betade också av skridskosegling, bobsleigh, segling, rodd, skytte, motorsport men det var inom simningen som han skulle skriva in sig som den förste i sitt slag. 1882 hade den första kappsimningen ägt rum i Stockholm men det skulle dröja ett bra tag innan organiserade simtävlingar kom till stånd. Nio år senare skulle det första svenska mästerskapet äga rum. 9 augusti 1891. Sträckan som skulle simmas var 1000 meter. Från Stockholms Roddförenings brygg till Källhagen t.o.r. Detta lopp kunde Hultman vinna berkvämt med 15 sekunder.
Inte långt efter målgången i detta lopp efter simmades dagens andra gren. Hultman ställde upp i det också och kunde efter” att ha blivit masserad, druckit ett stort glas bourgogne” återigen hoppa i vatt5net och vinna detta mer sprinterbetonade lopp över 150 meter. Dubbla Sm-guld första och enda tävlingsdagen.

Året efter upprepades simmande om de svenska mästerskapsmedaljer. Då på 500 och 150 meter. Historien upprepade sig även om det satt hårt åt den här gången.

Efter detta fjärde Sm-guld skulle Hultman lägga sin yllebaddräkt på den s.k.. hyllan och tävlade aldrig mer i simning. Fyra lopp, fyra SM-guld – en enastående simkarriär. Hans insatser för simningen fromma var dock inte slut där. Han återfanns som funktionär i samband med OS i Stockholm 1912 - både i simning och rodd. Efter SM-gulden 1892 var det teaterkarriären som han åts upp av mer och mer. Han gick på Dramatens elevskola 1892-93 och verkade sedan på bl.a Svenska Teatern i Helsingfors, Vasateatern och Dramaten i Stockholm. Hans sista teaterengagemang var på Södra teatern och Oscarsteatern fram till 1919. Efter detta så blev det tio år av filmer. Den första kom just 1919 - ” Sången om den eldröda blomman”. Det var en Mauritz Stiller-film med bl.a Lars Hansson och  Axel Hultman i rollistan. Sammanlagt 21 filmer blev det. Axel Hultman slutade sitt aktiva liv 1935 vid 66 års ålder.

Hejarramsan då. Jo, inför fotbollslandskampen 1916 mellan Sverige och Danmark utlystes en tävling om att skapa en hejarramsa. Det här med hejarramsor hade smugit fram under sommar-OS 1912 och inför den nya traditionen med fotbollslandskamper mellan Sverige och Danmark under krigsåret 1916 tyckte man att det var dags att organisera detta på riktigt. Axel Hultman vann tävlingen med sin ramsa ”Heja grabbar, friskt humör. Det är det som susen gör. Heja, heja, heja.”
Ramsan blev en succe. Inte bara för att den var så kort, kärnfull, lätt att lära sig utan också  för att Sverige för första gången kunde vinna en fotbollslandskamp mot Danmark. 4-0 till blå/gult. Axel Hultman fick dessutom äran att leda hejarklacken från läktaren den dagen.

Fotnot: Efter SM-simning kom SM-traditionerna igång först 1899 och har sedan dess simmats en till två gånger (dubbla Sm sedan 1953) per år. Svenska Simförbundet bildades 1904
2019-09-12 Walk of Fame i Malmö
Idag fick den 80-faldiga landslagsmålvakten i fotboll, Caroline Jönsson sin egen platta på "Walk of Fame" mellan de bägge Stadionanläggningarna i Malmö. Caroline fick också en egen monter i det nya sk. " Mästarrummet" inne i Baltiska Hallen. Hennes platta var den 30:e i ordningen av plattor på den öppna platsen mellan nya och gamla fotbollsstadion - i fotbollens hemstad Malmö.

Du kan läsa om Walk of Fame här - klick

Efter invigningen fick Björn Hedman ett snack med Caroline Hedman från scenen i Mästarrummet och då visade Carre vilken intressant idrottspersonlighet hon har utvecklats till. En av de allra skarpaste knivarna i fotbollslådan! (klicka på bilden så kan du läsa texten där också)
2019-08-26
Tafset på Sommar i P1


Jag har lyssnat igenom cirka hälften, ja knappt hälften av de Sommar-program som SR består oss med under sommarmånaderna. Jag har alltid lyssnat på programformen. Första gången 1959 - jag var inte gammal den gången men minns starkt bl.a. meste Sommarvärden, Torsten Ehrenmark som håll låda, gemytligt puttrande i transistorn men också "Ulvens" något mer allvarsamma prat. Det fascinerade och var en högtidsstund där på landet, i en hängmatta någon gång men oftast liggande på en filt på gröngräset.

Många är det Sommarvärdar som gett aha-upplevelser, frammanat skratt men också djupt rört vid något djupare. Ett program som alltid har funnits där. Mognat så där lagom och ibland hittat former som varit lite annorlunda än gängse. Årets dörrstängare i Sommarstudion var musikerna Jill Johnsson. En dame som med sin "Jills veranda" har gett oss lite utöver det vanliga i musikväg - avslutade med ett program där hon själv sjöng i alla musikaliska avsnitt. Inspelat i ett hönshus på landet. (sådana finns oftast inte i stan pga. Husdjursreglerna) Hon håller för det – dvs sång genom det hela - med sin musikaliska bredd.

Jill var kanske inte min största favorit denna sommar utan jag rankar Marie Nilsson Lind och Carina Bergfelts program högre. För egen del. Gotlandsmusikern och SvT-korren. Magnifika föreställningar.

Men jag har också märkt att ”Sommar i P1” blir allt viktigare och viktigare. Programmet skärskådas och i flera tidningar har man också kallat in kulturmaffian från vindsutrymmena för att recensera programmen. Tidigare var detta förbehållet nöjesavdelningarna på tidningarna. Sålunda har man under sommaren kunna reta upp sig på kulturknuttarna och knuttorna på SDS och DN som i många fall har sågat Sommarprogrammen. Det är nästan som att såga ner midsommarstänger. Ett exempel som jag inte kan undanhålla er är från Sydsvenskan och Isabelle Ståhl som efter ett program, mest i svepande ordalag för programformen, skriver följande:

"Lägg ned "Sommar i P1" och starta en podd där personer med djup bildning får diskutera extremt specifika ämnen i stället. Snart måste väl även P1 förstå att denna monologiska uttrycksform är en dinosaurie från 1900-talet som haft sin storhetstid och bör begravas med värdighet."

Ett uttalande helt i klass med Ines Uusmanns ”om Internet” i det grå 1900-talet. Eller riksmobbaren Bali – när han för ett år sedan sågade Greta Thunbergs demonstration utanför Riksdagen.
Denna Ståhl vill ju sticka ut och det har hon nog lyckats med i alla fall på fikarummet på Sydsvenskan.

Nästa år går solen upp för ett nytt sommar. Upplaga 61. Då kommer flera att glädja oss med sina snack och fler sågande journalister dyka upp i mullvadshålen i den skira sommargräsmattan.
2019-07-20 Den där dagen på tåget mellan Båstad och Malmö

Den 20 juli 1969 var jag på träningsläger i Båstad. Det hörde sommaren till – mer eller mindre. Det var långa, ibland tunga träningsläger under stora delar av sommaren. SM gick vid den här tiden inte i månadsskiftet juni/juli utan någon vecka in i augusti. Det här årets skulle SM simmas i Landskrona och målsättningen var att vi skulle bli bästa klubb. Den första utanför Stockholm. Men mer om detta inom kort….
Men den där dagen så skulle vi ta två dagars break och åka hem. Ladda batterierna inför toppningen.
Det blev skjuts till stationen i Båstad. Den låg den gången -där uppe på backen, du vet. Detta var innan Hallandsåstunnlar och andra nymodigheter. Men tågresan den här gången skulle vara annorlunda jämfört med hur den brukade vara mellan Båstad och Malmö.
Just under tågfärden var det tänkt att den första månlandningen skulle ske. Därför hade jag laddad upp med nya batterier i min lilla röda Blaupunkt radio.
Efter 20 minuter hände det. Vår medförda transistorradio (googla ungdomar) ljöd om att Örnen hade satt sina spinkiga ben på månens yta.
I vår kupé - ni minns de där åtta personers kupéerna - satt också en äldre dam, 85 år gammal. Hon var precis lika nyfiken och intresserad som vi andra var och lyssnade och sög i sig varje ord som Arne Thorén smattrade fram där borta i USA.På Cape Kennedy, Florida När hon hade förstått att landningen hade skett - grät hon några stilla tårar.
Hon sa, ”jag föddes 1884 och ni pojkar skulle aldrig förstå vad jag varit med om genom livet. Och nu får jag vara med om detta också. Tack skall ni ha. Snälla ni.”


Det var en stor stund att få dela den med henne. Upplevelsen som kanske var den största under 1900-talet för oss alla. Vi mindes den där stunden. Vi visste var vi befann oss den gången. Då liksom vid andra stora händelser – Kennedymordet, Estoniaolyckan och andra dramatiska händelser som passerat revy.


Nu har det gått 50 år och Mike Collins sitter där i TV och berättar om sina timmar i kapseln som snurrade runt månen och väntade på Buzz Aldrin och Neil Armstrong. Han kallades världens ensammaste man då. Det är han inte idag. Idag har han kultstatus och omgiven av många intresserade firare av månfärden. En stor dag att minnas för lla oss som fick vara med då och som har glädjen att vara med idag också.
 
2019-06-11 En bild kan berätta
Det är många gånger som en bild kan leda till det ena och det andra. Idag höll jag att göra i ordning SM-sidan för MAlmö 2019. Tänkte krydda första sidorna med bilder från tidigare SM i Malmö. 1905, 1919,1944 och 2010 var då aktuella. Hittade bilder bl.a från 1944 och då så rann det till i skallen....

"
1944 simmades SM också i Malmö. Den gången vanns 100m fritt av dåtidens simdrottning - Eskilstunasimmerskan Ingrid Thafvelin. Här ses hon ta emot guldmedaljen ur Erik Bergvalls hand.
Om Bergvall kan sägas att han var simlärare i Malmö 1901, -03. och -04. Bland andra bemärkta uppdrag.... var att han under många år var ordförande i Svenska Simförbundet och att han var grundaren av FINA, det internationella Simförbundet vilket han också satt som ordförande i.
Ingrid  å sin sida som vann 7 SM-guld, satte 16 svenska rekord fick sedermera fem barn. Ett av dessa barn heter Gunilla Rasmusson (född Lundberg) och tog ett antal SM-guld och är en av världens bästa Masterssimmare. För att addera historia till denna bild så gifte hon sig med OS-medaljören i Modern Femkamp, tillika svensk mästaren i simning, Svante Rasmusson och dom fick bl.a en dotter som heter Cecilia och är svensk juniormästarinna i fjärilsim.

En bild kan berätta...


Läs gärna min artikel om Erik Bergvall - klick
2019-03-06 Hon festade bort OS-guldet

Elenor Holm var en amerikansk simmerska som är allra mest berömd för att hon festade bort sin start på OS 1936.
Låt oss ta det någorlunda från början. Elenor Holm föddes 1913 i Brooklyn New York. Dotter till en brandman och hon lärde sig simma som väldigt ung. Hon segrade och vann sitt första amerikanska mästerskap i simning som 13-åring. Hon kvalade in till OS 1928 och väl där så blev det en femte plats på specialdistansen 100m ryggsim. Men det var inte bara ryggsim som hon simmade på bra nivå utan också andra simsätt. Medleytitlar och annat vann hon på amerikanska mästerskapen under -30-talet. Den gången på 300m medley.

När vi kom fram till 1932 hade hon utvecklats så pass att Los Angeles-tävlingarna såg Holm som favorit. Ännu mer efter att den regerande mästarinnan från -28, Marie Braun hade blivit biten av någon illasinnad insekt och hon var indisponerad. Seger och OS-guld 1932 för henne och året efter gifte hon sig – 20 år gammal med en amerikansk bandledare, musiker. Med mannen uppträdde hon också som sångerska, ofta i baddräkt, cowboyhatt och höga klackar. En intressant mix.
Som Eleanor Holm-Jarrett kvalade hon in till OS I Berlin 1936. I flera grenar.

Den amerikanska truppen seglade eller kanske rättare sagt åkte båt över Atlanten till OS. SS Manhattan hette båten och en av de första kvällarna drack hon så mycket att hon mer eller mindre landade i en coma. Den amerikanske läkaren David Wallechinsky menade efteråt att Holm led av alkoholism men det förnekade hon. Basen för det amerikanska laget, Avery Brundage (senare omdiskuterad IOK-president) diskade henne från det amerikanska laget. Detta trots att Elenor Holm förklarade att hon bara hade tagit några få glas champagne och menade att Brundage hyste ett personligt agg mot henne och försökte hitta snabbast bästa lösning att utesluta henne ur truppen. Detta skedde också dagen efter denna incident. Hennes lagkamrater försökte beveka den amerikanska ledningen men lyckades inte. Guldet på 100m ryggsim gick till en holländska istället.

Efter simkarriären blev det bl.a en Tarzanfilm 1938, mot dåvarande Tarzan -  Glenn Morris. 1939 skildes hon från sin man. Han anklagade henne för vänsterprassel och att hon efter OS-36 vållat honom problem. Hon gifte sig med sin impressario, Billy Rose. Strax innan kriget uppträdde hon I New York tillsammans med Tarzanerna Johnny Weismuller och Buster Crabbe. 1954 skiljde hon sig från mannen. Fick en för den tiden riklig summa i månatligt underhåll – 30000 dollar (motsvara ca 279000 dollar i dagens penningvärde). Skillsmässan gick i skvallerspressen under The War of the Roses. Rosornas krig. (googla)
1966 valdes hon in i Swimming Hall of Fame. 2004 dog hon – vid 90 års ålder. Efter att ha levt livets glada dagar i Florida de sista 40 åren av sitt liv.  Elenor Holm – rebellen.
2019-03-01 Garageröjning 2

Det där med hockeyspel eller bordshockey som det tydligen skall benämnas - är ju en företeelse som väcker tag i pöjkar födda 1945-1975. Hockeyspelet kom som en prototyp redan 1939 men det var Aristospel i Stockholm som utvecklade spelet. Det såldes i stora upplagor fram till 1957 då patentet gick ut. Spelet som visas på bilderna nedan är just ett sådant spel från Aristospel. Gubbarna liknade mer bandyspelare och de platta plåtgubbarna skulle vara Sveriges och Sovjets landslag.(felaktigt benämda ryska spelare på bilden) När patentet gick ut 1957 så snodde Stiga spelidén och med hjälp av den kombinerade säljaren och ishockeyspelaren Sven Tumba så tog man över marknaden och Aristospel gick i kånken. Just ett sådant Stigaspel med runda kanter (och i trä) men också ett nyare och modernare spel - i plast och med en spelare bakom mål - ligger på hylla i mitt garage. Det äldre Aristospelet är ett garageröjningsfynd från helgen och alla dessa spel väcker stora och ljuvliga barndomsminnen. Ha en bra helg!
2019-02-28 Arken i Ishöj

Det är en omskakande känsla att gå ibland Patricia Picininis verk som ställs ut på konstmuseet Arken i Ishöj under våren 2019. Här några smakprov på hur det kan se ut. Ett måste för dig som är konstintresserad och vill se denna intressanta konstnär när hon twistar verkligen en aning så våra begrepp ställs över ända. Man märker att man - ju längre in man går i utställningen - börjar tänka nya tankar. Inte alltid så positiva. Hennes förmåga att ge dessa udda figurer, värme och blickar som tilltalar - invaggar oss i en känsla som förbytts i något annat - en stund senare. Du måste helt enkelt se det här!! Utställningen pågår till 9 september 2019. Till Arken är det 30 minuters bilkörning från centrala Malmö.
2019-02-27
Garageröjning 1


Avdelning garageröjning fortsätter. Längst in i garaget dyker den här skönheten till kälke upp. En klassisk 50-talare med ratt och naturligtvis en broms. Byggd för framfart av två personer. Kanske lite på fel plats och fel i tid. Årets skånska vinter hade inte kunnat bära de knivskarpa medarna. I vilket fall - en kraftig vibb av en långbort liggande barndom.
2019-02-13 Hunden och människan
Det här med djur är något speciellt. Idag fick jag en bild tagen av kompis Tore. Tagen långt tillbaka (42 år) och på en figur som vi hade som medlem i familjen under många år. Dvärgtaxen som visade sig vara en normaltax. Inköpt i Vollsjö. Nära Piratens pumphus. Som tax naturligtvis precis som dom skall vara - "Jag är tax, kommer strax". Historierna om detta varelse är många och naturligtvis var saknaden stor när han försvann. Ettrig, kelig, lagom lojal och gillade att käka på jeansben. Jeansben som var utsvängda vid den tiden och gav bra grepp. Tyvärr är antalet bilder på denna varelse inte så många - så den här var välkommen!
2019-01-09
Leif Gellberg - en del av simhistorien

En gång per år ges Idrottsmuseets årsbok ut. En bok som innehåller skånsk idrottshistoria. Jag har under många år haft nöjet att skriva simning i denna publikation (texter som finns länkade under rubriken "fler texter" överst på sidan.
I år fick jag nöjet att skriva om hedersmannen Leif Gellberg som blev den förste svensk att vinna Open Water-VM. Den spännande histrien kan du läsa på denna länk i PDF-format.




Bilden th. Leif Gellberg med en av sina konkurrenter i bassängen, Håkan Westesson från Poseidon Lund.